Ännu en jobbedag avklarad, skönt. Idag är det fredag också, jag älskar fredagar. Man vet att man har hela helgen framför sig och orkar man så kan man vara uppe hela natten. Man behöver inte gå upp 5 morgonen efter.

Jobbet idag var ganska slappt, gick och pillade lite, tömde tunnor, fixade minneslunden, plockade vissna blommor och städade lunchrummet.
Mest pratade vi, Johan och jag. Om namn, dubbelnamn, efternamn, fula namn, fina namn samt tyska porrfilmsfläktar. Vi komm fram till att det inte är så trevligt att heta Ann Ahlgren, Thung Pung eller Sonny, Conny, Manny eller Lenny. Vi gillar inte Ingrid heller, trots att jag ville döpa min hankanin till det som liten. Rubbad unge, ni vet.. Saga var fint, men för mycket mode över det namnet nu.. Porrfilmsfläkten var en helt annan historia.

Ska sätta mig på bussen till stan (Malmö) om nån timme och hämta Jave på station. Ska bli mysigt att han kommer ner.

Jahapp, nu kvitterade precis Tyskland, måste nog sätta mig tillrätta med ölen i handen och heja fram mitt Argentina. JEY!

-Jag önskar att alla vore som du, sa han med ett leende och hans bruna ögon lyste upp när de tittade in i mina blå. Jag kände mig lite generad för berömmet och samtidigt förundrad över hans reaktion. Jag tror inte min tandläkare sett en plack-, hål-, lagnings- och tandstensfri mun på mycket länge..

Följande dialog utspelade sig vid matbordet förut:
Lisa: -Mamma, vet du om det ska bli bra väder i morgon?
Mamma: -Vad fan tror du? Ser jag ut som nån jävla stripp-Tone eller?!

Med undantag för idag så har solen stekt ordetligt på mig de två veckor jag nu befunnit mig här nere. Jag hade glömt hur mycket jag faktiskt gillar det, jag har glömt att sakna det. Att äntligen få täffa tjejerna igen var fan underbart, Helena, Bonnie, Emma B, Josse och gänget... Och det mest överraskande av allt - Lotta som stod utanför min dörr när hon egentligen borde vatt i Thailand eller Laos eller nåt liknande. Liten småchock! Att återigen få hänga med och chilla på Bo01 med idioterna till brädåkare, dricka öl och ta det piano..

Helgerna spenderas med vänner och svalkande dryck, veckorna med slit på kyrkogården. Älskar det jobbet, älskar att vara ute. Tror jag hade fått spel bakom en kassa i nån jävla ICA-affär. Fy...

Midsommar var det också ja.. Var i sommarstugan med familjen och renoverade - målade och högtryckstvättade - och drack snaps. Inte dåligt det heller!

Och vi får ju inte glömma VM... Sverige åkte ur, men ändå kan jag inte slita mig. Kan ju inte säga att förlusten var oväntad.

Hoppas på en ny lägenhet, sitter här och väntar på samtalet som kan ge mig en inglasad balkong och 2000 mer i hyra. Smakar det så kostar det.. Vi kan helt enkelt inte bo kvar där vi gör.. Vi har kommit på kant med våra e-type-älskande, högljudda idioter till grannar och trots över ett halvår i lägenheten och mycket tjat har dom fortfarande inte bemödat sig att fixa fram ett kontrakt. Måste ju vara jävligt komplicerat... I badrummet ser det ut som det börjat växa fram mögel, vi har en fuktskada i garderoben och sovrummet har vi fortfarande inte fårr målat och spaklat. Synd på en annars jäkligt härlig lägenhet och läge. Synd på vårt schackrutiga köksgolv.

Saknar att inte vakna upp bredvid Jave varje morgon, men inte så mycket jag trodde jag skulle göra. Det går bra. Tror inte på att sitta och sakna ihjäl mig och inte kunna tänka på nåt annat, man får bita ihop. Jag har nog mognat under detta året och kommit till insikt med saker och ting. Han älskar mig, han delar sitt liv med mig och han går ingenstans. Och skulle han det... ja.. det skulle smärta otroligt ett tag, men det skulle gå över. "Mister du en står det tusen åter", jag är helt övertygad om att det stämmer.
Tänk så dum och naiv man var en gång i tiden och trodde att killen man träffade när man var 15 var den man skulle gifta sig och bilda familj med. Vem vet, om tio år kanske man tänker likadant om killen man träffade när man var 19? Den som levar får se. Allt som betyder något nu är att man är lycklig och har det bra, tänker aldrig igen nöja mig med mindre.

Nu har jag skrivit ett blogginlägg som gott och väl kompenserar de jag hittills inte orkat skriva i sommar! Nu ska jag duscha för jag luktar svett och våt hund efter en regnig och åskig dag på kyrkogårn.

Piss haj

Jaha, och var tog sommaren vägen? Det såg så lovande ut ett tag.. Nu är det återigen pisskallt och feber - och förkyldningsattackerna avlöser varandra. Surt..

Men B-uppsatsen är färdig, jag har äntligen tagit den välbehövliga duschen, sängen är skön och saker å ting bådar gott inför helgen.. så vem klagar över lite feber?

Inte jag.