Jag vaknade i morse efter 4 timmars sömn.. Kände mig allt annat än utvilad. Huvudet dunkade och jag kände en obeskrivlig törst. Grävde fram ett rör treo från botten av någon låda nånstans. En brustablett kvar, turen är med mig. Låg och blundade och lyssnade på hur det bubblade i glasen. Ögonen värkte också föresten... Två stora hål på hornhinnorna, tack lösögonfransar never again. Hällde i mig treon och det vände sig i magen. Smakade ännu mer skit än vad det brukar göra så jag kollade på datumet på röret. September 2005. Jo man tackar. Åh den ljuva bakfyllan, varje helg samma sak. Att man aldrig lär sig?
Nu ska vi se, hur var det nu..? Taxin hem i gårkväll/idag morse, när gick den egentligen? Minns inte så mycket egentligen, men jag kommer ihåg Hampes ord "Alltså du e så jävla sjuk, jag ska strypa dig din jävel. Dö". Det hade iaf börjat bli ljust.. Och jag stötte ihop med tidningsbudet utanför huset. "Gomorron" sa han, "Gonatt" sa jag. Klockan måste ha varit 04-04.30 något...
Det var alltså fest nere i Ljunghusen, lååångt ner på storvägen, in bland småvägarna. Robine och Helena firade sina födelsedagar och visst fan var man där. Det var en vacker kväll i Robines stor lyxkåk precis vid stranden.. Partytält, bål, italiensk plockmat, mozarella, pastasallad, parmaskinka... Alla (utom Jlo) var där!
Efter en god middag (tack Bonnie!) kom den inhyrda DJ:n. DJ Fredrik va? Duktig kille.. Shit.. Det var fan längesedan en fest var så bra!
Självklart är inte en fest fulländad utan lite smaskiga detaljer.. *Piiip* försvann ner på stranden med någon kille, vägrade svara på mobilen och var tillbaka först 1½ timme senare. *Piiiip* var också borta, ingen hittade henne och vi var cm från att larma polisen och gå skallgång i ljunghusens skogar när jag blev tipsad om att gå till ett av husets femtioelva badrum och kolla i duschen. Där låg hon i sina egna spyor. Hade jag kännt henne bättre hade jag nästan känt att det var mitt ansvar att torka upp, men som tur var tog någon annan på sig det ansvaret.
Bråk över en kille blev det också, haha alltid ball. Rykten går om att *piip* och Piiiiiip* slaskade mule, vad ska man tro?
Sen FÅR man också gå ett par km på smala, icke upplysta grusvägar, stöta ihop med en man och en hund (någon av dessa hette Charlie), gå med dem hem, få ett glas vatten och bli erbjuden mackor, för att sedan gå tillbaka till festen. Det får man.
Jaja, som sgt.. Man har ju haft bättre söndagar... Ögonen bränner, fötterna har nog aldrig varit så ömma (party feet my ass) och lägesrapporten från Hampe för en timme sadan skvallrade om 1.0 promille... Fortfarande.
Men det var det fan värt!








